Vit flagg

Fullt normala och godkända tidningsartiklar som inte orsakar några större protester. Enbart enstaka "nationella grupper" har påpekat den uppenbara rasismen och hyckleriet i detta. Dessa har dock lätt avfärdats med "naziststämpeln" och påvisande av gruppernas egna rasistiska bagage.

Urklippen ovan är bara en promille av den uppsjö artiklar och debattinlägg som pumpas ut på samma tema - Avskyn mot vita och vitas skuld.

"Att känna eller t.o.m. tycka att den vita rasen är underlägsen på alla upptänkliga plan är naturligt med tanke på dess historia och nuvarande handlingar. Låt den vita rasens västerland gå under i blod och lidande. Leve det mångkulturella, rasblandade och klasslösa ekologiska samhället! Leve anarkin!", som Tobias Hübinette uttryckte saken i tidningen Creol.

Aldrig betecknas det för vad det är: Renodlat hat, renodlad rasism. Punkt.

Vi skriver 2012 och tillägger, på västfronten intet nytt. Objekten må kanske skifta men det är samma rasism, samma hat som fortfarande håller vägen framåt stängd. På sitt sätt har vi istället gått bakåt. Nuförtiden fördöms ju faktiskt inte rasismen i sig, utan bara vem eller vilka den riktar sig mot och om man har rätt anledning. Nu kan man därför spy galla över, nedvärdera, kränka och fysiskt vilja utrota vita. Ja, allt man inte gillar hos sig själv kan man spegla hos vita och slippa se hos sig själv (möjligen är detta också kryddat med en dos avund). Det här benämner man dock inte som rasism för utöver allt annat har vita även en historisk skuld säger man och det är nu vi hamnar i samma mörka, grumliga vatten där rasister förr fiskade efter bevis på överlägsenhet  och mätte skallar i sina läckande ekor.

Enligt detta synsätt var tydligen världen en gång i tiden ett paradis där de olika raserna/folken satt under sina korkekar och luktade på blommorna. Sååå lyckliga. Sen inträffade det hemska, sen kom syndafallet och det var de vita som var orsaken. In i detta paradis förde dem erövringar, slaveri, krig och elände och fördrev så all peace and love och harmoni som tidigare existerat etniska grupper emellan och över världen. Nu får helt enkelt vita betala för sin arvssynd.

Låter det rimligt?

Med riktigt stora historiska skygglappar och en gammaltestamentlig syn på livet så, javisst!

Mänsklighetens historia är det dock inte. Tittar man på det finns det nog ingen som inte utsatt andra eller inte utsatts själv för obeskrivliga hemskheter och förtryck. Man kastar sten i glashus när man gör sig till offer för historiska oförrätter. Det är inte heller en konstruktiv väg. I det ständiga pekandet på en förövare missar man lätt sin egen skönhet och potential. Fast till syvende och sist är det ju hur som helst inte heller en sanningsenlig beskrivning. Världen består inte av klara förövare och offer, vare sig nu eller i ett historiskt perspektiv.Det är inte svart och vitt på det sättet. 

Även om vi då hittar på att historiebeskrivningen ovan är riktig hamnar vi ändå i problemet med arvssynd. Är man ansvarig för tidigare generationers handlingar? Förs skulden vidare? Ja, i en religiös kontext gör den det. Gud straffar släktled efter släktled och fädernas synder faller tungt på sönerna. Fast det där är väl inget vårt sekulariserade samhälle håller för sant eller praktiserar. Eller?

Ur ett allmänmänskligt och rent logiskt perspektiv är rasism rasism och bedöms utifrån detta. Stora delar av den sk anti-rasistiska rörelsen idag samlas dock under falsk flagg. Måhända beror det på okunskap, flockbeteende eller en medveten agenda. Hur man än ser det: Anti-rasist är idag liktydligt med anti-vit.  

Vi skriver 2012 och tillägger, på västfronten intet nytt. Kanske dags att alla hissar vit flagg?